Igår var det äntligen dags. Jag hade ett intensivt möte med min älskling. Jag fick ju hålla tillbaka lite, eftersom min man var med mig på plats. Som tur var, hade han den goda smaken att backa ett par meter, och hänga i baren istället. Så det var bara Salem och jag i en hel timme. Jag stod helt perfekt, ett par meter från scenen, hans piano, och vackra varelse, var vänt mot mitt håll, han sjöng bara för mig, och alla låtar var mina...Han gick dessutom på, och av, scenen en halvmeter ifrån mig. Jag hade kunnat sträcka ut min hand och vi hade kunnat förenas för alltid, men jag höll som sagt tillbaka, eftersom min gubbe var med. Annars hade det varit vi två nu, Salem och jag, för alltid...
Min gubbe påpekade på hemvägen sin förvåning över att jag ju faktiskt inte brukar gilla små, korta, spinkiga män, men va fan, man har väl rätt att ändra sig?
LOVE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar