Som vanligt

En stund var jag helt centrifugerad. 90-graderstvätt.
Alla sinnen uppvräkta på vid gavel. Känslor utanpå. Omtumlande. Virvlande. Svindlande. Tankar, livsöden och intressanta möten fyllde mig till bredden. Närvarande. För första gången på länge.

Sen tappade jag bort det.

Nu har Herr Vardag flyttat in. Gjort sig rejält hemmastadd. Pressat in sin seniga, nylonklädda kropp mellan oss. Fötterna på bordet. Ostbågepulver slickas från fingrarna.
Allt är som vanligt. Ändå inte.