Konfrontationen

Idag hände något svinjobbigt.
Någon som står mig väldigt nära har i förtroende berättat att hon misstänkt en vän för att stjäla. Vi har diskuterat detta många gånger, om det är sant, hur man skulle kunna konfrontera vännen, och troligtvis tyvärr därmed också avsluta vänskapen. Vi har inte kommit fram till något, utan valt att avvakta och vänta ut situationen.
Inatt har jag sovit över hos den som står mig nära. När jag gick upp i morse var vännen på besök. Jag hejade, gjorde mig i ordning för att sedan åka till jobbet. På vägen bestämde jag mig för att åka till Apoteket först. Väl där upptäckte jag att min plånbok var öppen, och dessutom fattades 200 kronor! Jag vet exakt hur mycket pengar som fanns där i, när jag gick och lade mig i går kväll. Jag kollade i bilen, väskan, plånboken igen, och igen, men inga pengar...
Med adrenalinet och vreden pumpandes i kroppen, kastade jag mig i bilen och rallykörde tillbaka till den som står mig näras hus, rusade in och konfronterade "vännen". Jag var superarg, men ändå saklig och extremt tydlig och bestämd. Jag gjorde klart för henne att jag visste EXAKT hur mycket pengar som hade funnits i min plånbok, att jag visste vad hon gjort, och att jag skulle ha mina pengar tillbaka. Efter en liten stunds protesterande, gick hon och hämtade 200 kronor och gav till mig, dock med ett nekande till att hon tagit dem. " Vi vet båda två vad du har gjort! Fy dig, L! Fy dig,L!" sade jag och stormade ut ur huset.
När jag kom ut i friska luften släppte allt och jag började tjuta. Kontaktade min nära och berättade vad som hänt. Hon och maken konfronterade vännen med att ord står mot ord, och att de valde att tro på mig. Tack och hej med den vänskapen, kom inte tillbaka!
Själva händelsen var asjobbig, men nu känns det skönt att jag tog henne på bar gärning, och att vi äntligen kunde konfrontera henne. Nu är vi färdiga med henne i våra liv.
Dessutom känner jag mig utomordentligt stolt över mitt mod, att jag faktiskt vågade konfrontera henne, och därmed också hjälpa den som står mig nära.
Nu vet jag att i en trängd situation, klarar jag av att stå upp för det jag tror på, och dessutom i lugn, men kraftfull och jävligt bestämd ton!
Mig sätter man sig fan inte på, det är ett som är säkert!
Nu inväntar vi bara lugnet och lättnaden av att det är över...